Om Laisälven

Laisälven har sitt källflöde på drygt 850 meters höjd nära Nasafjället vid gränsen mot Norge. Den flyter med strömmar och sel genom fjällandskap ned till sjöarna Iraft vid Adolfström, Mittisjön och Gautosjön vid Gautosjö. Därefter rinner älven in i den närmare tre mil långa sjön Laisan vid vilken samhällena Laisvall och Laisvallby är belägna. I Kramaviken vid Västra Laisvall mynnar biflödet Krámájuhka som avvattnar Kramasjön och kringliggande sjöar sydost om fjället Kráhpiesvárrie. Nedströms Laisan tillkommer älvens största biflöde, Dellikälven. Detta biflöde har i sin översta del flera sjöar som ligger i anslutning till kungsleden, däribland Áhájávrrie och Njallapliehkie, och mottar längre nedströms Máddávriejuhka från Jilliehávrie och Máddávrrie samt Kráptajuhka från Kráptajávrrie. Nedströms Dellikälvens mynning går Laisälven genom i stort sett obebodda trakter innan den mynnar i Vindelälven i den översta delen av sjön Nedre Gautsträsket cirka 10 km norr om Sorsele. Medelvattenföringen vid mynningen är 57 m³/s.

Arjeplog och Sorsele kommuner har unika vattenresurser och förutsättningar för fiske. De är bland Sveriges mest vattenrika kommun. Här finns Sveriges största sötvattensarkipelag - fjällnära skärgård. Fem stora älvsystem, varav två nationalälvar. Nästan 11000 sjöar och bland dem Hornavan, Sveriges djupaste. Inom kommunerna finns dessutom ett ovanligt lättillgängligt fjällfiske, stora delen av kommunen är belägen ovan odlingsgränsen. Potentialen för ett fiske till nytta och glädje för boende, besökare och turister är fantastisk. Unika också i ett internationellt perspektiv.

Fisket i Laisälven förvaltas av ett antal organisationer. Längst västerut är det Länsstyrelsen i Norrbotten som säljer fiskekort och förvaltar fisket. Nedströms följer sedan Björklidens Sff, Laisälvens FVO, Nordanås Sff, Sorselefisket och slutligen vid sammanflödet med Vindelälven är det Örnäs Forsnäs Sff som sköter fisket.

Denna portalsida som tagits fram i samarbete mellan områdena har till syfte att på ett överskådligt sätt beskriva denna fiskeresurs. 

 

I Iraft, Mittisjön och Gautosjön finns endast bestånd av röding och öring. I Laisan, som är väldigt djup, finns förutom dessa arter även harr, sik, abborre, gädda och lake. Laisan är populär för trolling. Krámájuhka, som mynnar i Laisan, håller företrädesvis harr. Vid Luspeströmmen övergår Laisan till strömmar och sel, däribland Ackerselet, Ackerforsen, Svanselet, Djupselet, Hästskoforsen, Dellikselet och Brattforsen. Där finns flera populära ställen för sportfiske. Laisluspen nås lätt med bil både via Laisvallby på vägen till/från Båtsjaur och från söder via Björkliden, Maskaur. I Djupselet finns en bro över älven som är körbar med snöskoter och fyrhjuling. Över bron kan man också gå till nybyggarbyn Delliknäs längs en utmärkt och delvis spångad vandringsled. Dellikälven håller endast harr i de nedre delarna, medan de övre har fina öringsbestånd.

Laisälvens fiskevårdsområde har nu tagit över de områden som tidigare förvaltades av Laisvall och de sträcker sig från båtlänningen ovanför Laisluspen och ända ned till Björklidens SFF som ligger nedströms sammanflödet av Dellikäven och Laisälven. Laisälvens fiskevårdsområde tar vid igen från Björklidens SFF till gränsen mot Västerbottens län och Sorsele kommun. Från Björklidens SFF:s fiskegräns ner till Marielund, en sträcka på 10 kilometer, dominerar forsar och mindre sel. Älven är mycket varierad med både lugna och vilda forsar, sandgrund och klipphällar, grunda och djupa strömmar. Här finns harr och grov öring. Forsarna heter Deppisforsen, Sadeforsen, Länningforsen och Holmselforsen. Det finns också flera små bäckar inom området. Tjålmbäcken, Östra Lairobäcken, del av Ravelsjöbäcken samt Mullejaurebäcken, dessa fungerar som uppväxt och i vissa fall lekområden för Laisälvens fiskbestånd. Fiskevattnen är lättillgängliga med få undantag. I sjöarna Östra och Västra Mulljaur finns bestånd av abborre, gädda, lake och sik. Nedströms länsgränsen ligger berömdheter som Hällforsen, Trollforsen, Vitforsen, Kvarnforsen och Gargesonforsen. De är alla verkligt fina harr- och öringforsar. I många av forsarna här är vattnet draperat med stora stenblock. I höjd med Gargesonforsen byter dock älven karaktär igen och övergår till mer grusbottnar. Ytterligare längre nedströms dyker flera intressanta fiskeplatser som Långforsen och Storforsen upp.